If I were a boy, I swear I'd be a better man

Skrev ett långt inlägg som försvann... wohaaa. Här kommer det i korthet:
Beyoncé är fantastisk.
Jag är uttråkad.
På soundtracket till mitt liv finns just nu bara Semi Charmed Life, på repeat.

If I were a boy
I would just turn off my phone
Tell everyone it's broken
So they'd think that I was sleeping alone
I'd put myself first
And make the rules as I go
'Cause I know that she'd be faithful
Waitin' for me to come home

But you're just a boy...
You don't understand
How it feels to love a girl someday
You wish you were a better man
You don't listen to her
You don't care how it hurts
Until you lose the one you wanted
'Cause you've taken her for granted
And everything you had got destroyed
But you're just a boy...

Jag - ett planerat kaos

Det är stunder som denna som det känns som att jag har stått still. En stenstod som inte rört en millimeter eller upplevt en sekund.

Jag kan förstå folk som inte förstår, för ger man sig inte tid att lyssna och känna så betyder det ingenting. Saker som kan tyckas som rent kaos, får mig att stanna upp och lyssna, känna efter. Känns som det går långt mellan varven som det händer. SOAD. Det är inte bara sporadiska ord och påhittade gitarrakord. Det är kaos, men ett planerat sådant. Ungefär som jag.

Nästa, Råcksta, tänk på avståndet mellan vagn och plattform när du stiger av...

Känns som att jag sett det förut...

Nya förbättrade jag, samma gamla liv... typ

Lite saker har hänt sedan jag sist skrev här, men för att ta det i kronologisk ordning:
- Norgeresan gick bra (trots att jag förbannar norges obefintliga vändplatser längs motorvägarna... grrrr!)
- Intervjun på djuraffären gick bra...
- ...jag fick jobbet! =) =) =)
- Jag har sagt upp mig från McDonald's (Hallelujah! Friheten är nära!)
- Kampen mot celluliten går rätt bra med spinning, jympapass och gymträning. Lång är dock fortfarande min väg.
- Har blivit färgad i håret på en av Faluns bästa salonger, typ gratis dessutom! Ska dansa på deras jubileumsfest på fredag så numer är jag mörkhårig med ett blå/turkost parti. I LIKE! I need change.
- Jag är trött på semiexalterade reaktioner just för tillfället. Vill ha LIV och KÄNSLOR! Inte "Ja, det gick ju bra". Vill ha lite mer ADHD i mitt liv.

Modlös.

Allting är så sjukt jävla komplicerat att man bara har lust att strunta i allt. Jag är dömd till att leva mitt liv som en McDonaldsanställd. 200 kr på kontot, resa t/r Oslo kostar minst 550 kr, övernattning och sen fortfarande hinna tillbaka till Falun för en av de sista viktiga danslektionerna på torsdag. Hur jag ska fixa denna ekvation förstår jag fortfarande inte.

Jag är bitter över att jag ännu inte skaffat eget körkort. =(

Christian the Lion

På vägen till träningen idag berättade Diana och Victoria om ett lejon vid namn Christian, vars liv man kunde se snuttar av på You Tube. En sann historia som blödiga jag inte kan motstå att gråta till.

Christian var en lejonunge på Harrods som köptes 1969 av två killar. De tog hand om honom tills han blev för stor för att stanna kvar hos dem. De bestämde sig då för att försöka återinföra Christian till sitt naturliga liv i ett naturreservat i Kenya. När Christian var redo, lämnade de honom där i hans rätta element och åkte hem till London. Efter något/några år återvänder de två killarna. Christian är nu flockledare med fru och allt och de får höra att Christian inte kommer att känna igen dem... trots detta åker de hela vägen ner till Kenya för att titta till honom. Detta är vad som händer...






Jag älskar katter!

Finns fortfarande saker kvar på TO-DO listan...

Jag har...

(x) snott den här listan från nån
(x) rökt en cigarett
(x) rökt en cigarr
(x) varit full
(x) hånglat med någon av samma kön
(x) varit kär
(x) blivit dumpad
(x) dumpat någon
( ) fått sparken
( ) varit i knytnävsslagsmål
( ) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) hånglat med en främling
( ) gått på blinddejt
(x) ljugit för en kompis
(x) varit förälskad i en lärare
(x) skolkat
( ) legat med en medarbetare
( ) sett någon dö
(x) varit kär i en av mina internetkompisar (Beror kanske på hur man räknar men...)
( ) varit i Kanada
( ) varit i Mexiko
(x) flugit
(x) spytt på fyllan
( ) sett en del av mig själv brinna
( ) ätit sushi
( ) åkt snowboard
( ) crowdsurfat under en konsert
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
( ) haft ett te-party
(x) byggt ett sandslott
(x) hoppat i en vattenpöl
(x) lekt uppklädd
(x) hoppat i en lövhög
( ) åkt släde
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
(x) somnat i skolan/på jobbet
( ) använt ett falskt id
(x) tittat på en solnedgång
( ) varit med i en jordbävning
(x) rört en orm
(x) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
( ) blivit rånad
(x) blivit missförstådd
( ) tagit hand om ett rådjur/en get
(x) vunnit i en tävling
(x) gått mot rött
( ) blivit avstängd från skolan
(x) varit i en bilolycka (Olycka och olycka, det var väl kanske bara en liten krock...)
(x) haft kramp
(x) känt mig som en utstött
(x) ätit ett helt glasspaket på en natt
(x) dansat i månljus
(x) hatat mitt utseende
(x) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt mitt hjärta
( ) varit besatt av post-it lappar
(x) gått barfota i leran och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
(x) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
( ) känt som om jag håller på att dö
(x) gråtit mig själv till sömns
(x) lekt polis och rånare
( ) sjungit karaoke (Eller, räknas Sing Star? I så fall ja =))
(x) betalat mat med bara mynt
(x) gjort något med mig själv som jag inte borde gjort
(x) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
(x) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången med någon jag bryr mig om
(x)blåst bubblor
( ) gjort upp eld på en strand
( ) förstört en fest
(x) åkt inlines
(x) fått en önskan inslagen
( ) haft sex med en apa (Say WHAT??? Såvida de inte syftar på en riktigt hårig kille, men fortfarande - nej!)
(x) burit pärlor
( ) hoppat från en bro
( ) ätit hund-/kattmat
(x) sagt till en främling att jag älskar honom/henne
(x) kysst en spegel
(x) sjungit i duschen
(x) burit en svart klänning
(x) drömt att jag gift mig med någon
(x) limmat fast min hand i något
( ) slickat på en lyktstolpe på vintern
( ) kysst en fisk
(x) varit utklädd till kille
(x) suttit på ett tak
( ) skrikit så att jag inte fått luft
( ) byggt en kärra
(x) pratat i telefon i mer än sex timmar (eller ja, pratat och pratat, båda råkade somna mitt under samtalet...)
(x) stannat uppe hela natten
(x) inte duschat på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
(x) haft en träkoja
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
( ) spelat kyckling
( ) blivit puttad i en pool med kläderna på
( ) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
(x) fuskat på ett prov
(x) glömt någons namn
(x) sovit naken
(x) tagit studenten
(x) haft sex mer än sex ggr
( ) tatuerat mig
(x) piercat mig
( ) rakat skallen slät
(x) rakat mig någonstans förutom i ansiktet
( ) dykt djupare än trettio meter
( ) hoppat fallskärm

Kampen mot celluliten

Ja, och med ovanstående titel vill jag inte skylta med att jag enbart har EN cellulit att fajtas med, nej nej, som många andra kvinnor har jag blivit välsignad med oräkneliga. På senare tid har det dock dykt upp en som utmärker sig och som väckt min slumrande motivation till att träna och äta nyttigt. Så nu blandas mina dagar med spinning, pass, dans och gymträning och även om celluliten fortfarande retsamt sitter där och hånflinar åt mina tappra försök har jag ändå insett hur underbat skönt det är att leva nyttigt.
Så är mitt godissug nu helt otrotat? Åh nej, och antagligen kommer det att nära min cellulitkompis för resten av min livstid. Men egentligen, vad gör väl det?

Snart: Gympapass med systeryster.
Imorrn: Spinning med Sara.

Wohaaa! =)

Söndagssteken är död

- Hej och välkommen till McDonald's, det går bra att beställa.

Efter att ha serverat ett hundratal McFeast, Big Mac, McChicken, QPC och Happy Meal en söndag som denna kan jag bara bistert konstatera att söndagsstekens tid är förbi. Borta är värdet i hemlagad mat och en samlad söndagsmiddag och kvalitetstid med familjen. Kanske är jag konservativ och borde inte uttala mig i ämnet eftersom jag själv bara har min egen familj att utgå ifrån, och de enda barn i min närhet är mina tre katter, och jag förstår hur enkelt där är att ibland ta lunch på donken med familjen under en dag på stan. Men när man blir grundligt utskälld av en vuxen man på grund av att vi inte har någon färdig äppelpaj just i samma stund som hans sockerbehov sätter igång, då vill man bara sätta honom ned framför ett nyhetsprogram och förklara för honom hur mycket elände världen rymmer. Men kanske är det så att hans behov av äppelpaj är större än de fattiga barnens behov av vaccin, rent vatten och mat, kanske är hans sockerabstinens så stor att växthuseffekt, våldtäkt och massmord bleknar i jämförelse och jag, McDonaldsarbetaren, är således roten till all världens ondska som står mellan honom och hans ohälsosamma matvanor.
För varje gång detta händer kommer jag allt närmare kanten på att flippa på dessa personer, vuxna människor som beter som som treåringar och står och skäller ut nån sjuttonåring som jobbar niotimmarspass med usel lön bara för att hans Big Mac dröjer två minuter extra. Och jag lovar på heder och samvete att utfärda en varning till alla er, ytterst sofistikerade och vältaliga personer, inför min sista jobbdag så ni vet vilken dag ni ska stay the hell out of McDonald's om ni inte vill ha en cheese uppstoppad i arslet, eller för den delen, en nyfriterad, rykade het äppelpaj.

Smaklig måltid för i helvete och ha en bra dag!

Mitt hem

I sjukt tillstånd begränsas ens dagliga aktiviteter till några få, såsom korsordslösande, såpoperatittande, sovande och andra ytterst personlighetsutvecklande saker som att gnälla och tycka synd om sig själv. Denna kväll har jag dock utforskat en hel papperskasse med gamla foton med allt från mina föräldrars barnaår till min egen barndom och vidare till mina syskonbarns uppväxt.

Jag har alltid varit en hemmakär person och som liten gick jag, till min stora lycka, varken på dagis eller hos dagmamma, utan hade privilegiet att få vara hemma ända fram tills lekisstarten. Min barndom var väldigt lycklig och jag blir nästan tårögt nostalgisk bara jag tänker tillbaka på min uppväxt. I vårt hus har det alltid varit mycket liv och rörelse (kanske inte så konstigt med tanke på den stora skaran syskon/husdjur/släkt) och jag är så tacksam, så tacksam över det liv jag fått.

Många år har nu gått sedan jag som femåring sprang omkring i köket till tonerna av Sven-Ingvars medan mamma stod vid strykbrädan och sjöng med. Lång tid har förflutit sedan jag bekymmersfri gled omkring i prinsessklänningar och gula träskor utan att ha ett enda problem i hela världen. Ja, mycket har förändrats under åren som gått, men fortfarande finns det saker som visat sig beständiga – min stora kärlek till mitt hem!

Tack mamma, pappa, Jocke, Pernilla, Jessica och Diana, och Tommy, som trots sina få år kommit att prägla en hel familjs uppväxt. Jag älskar er alla så obeskrivligt mycket.
Tack.

Analysera mera om du vill förstöra ditt liv...

Någon drömanalytiker som har lust att ta sig an mina mentaldrömmar?
Drömde inatt att jag fått halsen opererad, något som gjorde att jag hörde sämre på vänster öra. Dessutom hade jag små klämmor (typ häftklamrar...) vi sidan av halsen. (Ungefär som en hemmagjord ansiktslyftning). Senare drömde jag att jag hade en arbetsrelaterad duell involverande kastknivar och andra vassa föremål, något som slutade i att alla inblandade fick trängas i samma ambulans till sjukhuset. Jag själv hade sår på båda handlederna och hål i halsen. Underligt nog så kom drömmarna i den ordningen jag berättat... annars skulle det ju förklara en del om varför jag opererat halsen från första början. =)

Vidare, drömde att jag åkte tunnelbana i Stockholm, men vagnen var ingen vanlig tunnelbanevagn utan en sorts McDonald's på hjul och där fanns flera av mina medarbetare och skulle jobba. Själv var jag ledig och gick av i Högdalen för jag tänkte att jag kunde hälsa på Malin! Skitbra idé... om det inte hade varit för att Malin bor i Göteborg!

Mina drömmar är snart lika irrationella som jag själv är på riktigt.

But the rest of you assholes can kiss my ass.

Jag tycker att min arbetsplats är så sjukt jävla otrevlig.


Letar mig tillbaka till gamla låtar från min arga period i livet...

...det sorgliga med mig är att jag patetiskt nog bryr mig, och det bryter ned mig sakta men säkert...

Kunden har (inte alltid) rätt

Har hittat en ny rolig sida - Kunden har (inte alltid) rätt som beskriver kundrelaterade scenarion. Massa rolig läsning! =) Den här var inte så rolig som äcklig, men vet ni vad jag tänkte när jag läste den? Om jag sa så skulle jag få sparken! Hade det där varit på mitt jobb hade den ansett lämpliga kommentaren varit - Vill ni har någonting annat?

Fina meloner

Torsby!

Jaaa! Jag får åka heeem! Och jag har förköpt biljetter till Rallybrudar också! Var annars kan man se en film inspelad i Torsby om inte i Torsby? =) HEM! Nog för att jag misstänker att fryksdaliskan kommer att lysa med sin frånvaro men Torsby, 60-tal och bilar, kan det bli en mer perfekt kombination or what? =)

Disturbia

Har jag missat att berätta att vi har sagt upp lägenheten, bredband och telefon och saker och grejer nu? Om några månader lämnar vi Falun. Scary, scary... Igår besiktades lägenheten och det gick lyckligtvis bra och senare idag kommer ett par på visning.

Har noterat att på sistone har min blogg mest varit gnäll och videos från Youtube, och jag ska inte förneka mig, här kommer lite mer. Hittade den här covern på Rihannas Disturbia, riktigt, riktigt bra! (Bara lite störigt mycket autotune emellanåt, men vad gör väl det...) En sjukt söt tjej dessutom! Mycket lyssningsvärd! På hennes myspace-sida kan ni hitta lite mer...




Ok, ska väl gnälla lite också... hmm... det har varit väldigt svårt för mig att få åka hem denna helg och det känns så himla tråkigt! =( Hoppas verkligen det löser sig, men jag är skeptisk! Herregud jag måste heeeem!

Vanliga människor

Mina hänvisningar till nazityskland har blivit allt fler på sistone, och det dyker ständigt upp nya likheter att referera till. Här kommer då ytterligare en...
Det finns en bok jag länge tänkt läsa som heter Gärningsmän: Hur helt vanliga människor blir massmördare. Din granne, brevbäraren, din bästa kompis, din bror, helt vanliga människor. Nu behöver det ju inte alltid vara lika drastiskt som under andra världskriget utan vi kan faktiskt även återfinna fenomenet här i vår fridfulla tillvaro i gamla Svedala.
Folk man trodde man kände blir duperade av en (imaginär eller verklig) övermakt, och förvandlas till helt andra personer. Vänner som får nytt beteendemönster, nytt uttryckssätt, nytt förhållningssätt...

Själv står man vid sidan av och undrar vad fan det egentligen är som händer...

En era är över

Idag sa tre av mina kära vänner upp sig från vårt gemensamma jobb. En ERA är över. Nu är det slut med att dödstrött, men fortfarande euforisk, cykla hem 4 en söndagmorgon sjungandes Jason Mraz-låtar. Det var visserligen slut på det för länge sedan, men det blev liksom inte verkligt förrän idag. Det finns så mycket jag inte kan sätta ord på... vilket i sin tur får mig att fundera, hur ska jag klara av att flytta härifrån om bara några månader? När jag i framtiden kommer att se tillbaka på min tid i Falun så kommer jag att tänka Dansa! i Falun och McDonald's City och över allt roligt jag haft. Och varje gång jag påminns om, eller träffar, någon utav er kommer jag att vara tacksam över att jag fått lära känna er... you make me smile.

Stay with me...

(...och Nisse, om du skulle råka läsa detta någon gång, JAG KAN INTE HJÄLPA DET! Jag är sentimental by nature!)

I then turned into a rude dude man!

Idag fick jag en liten uppenbarelse under dansen för Victoria. Det är precis så här jag känner just för tillfället. Låten är hysterisk och texten är grym! Elak. Det är precis så jag känner inför en viss liiiten detalj i mitt liv just nu.

I was tryin to enjoy my night but you then came here
Turned around looked mighty happy fore I came here
I then turn into a rude dude man
Why you had to fuck up the night?
Now we got to fight Im a knock out ya lights

You aint doin nothing but runnin your yapp yapp
You got to got to go get a couple homeboy I am strapped strapped
I then turn into a rude dude man
Why you had to fuck up the night?
Now we got to fight Im a knock out ya lights

Dope little lady tryin to hold you back you better listen to her
She better not talk that shit Im a have to put some piss right through her
I then turn into a rude dude man
Why you had to fuck up the night now we got to fight Im a knock out ya lights...

Yeah, damn, You think you cool, you think Im not you think you tough
Damn, you think you hard, you think Im soft, you think you rough
Damn, you talkin shit, betta close your lips, you need to hush
Before the end of the night Im gonna have to take your ass to church!

...lets do it.

Allt ordnar sig...

Har inte kommit mig för att duscha än, även om jag inte vill något hellre. Satt och funderade på vad som skulle kunna få mig att må lite bättre och youtubade lite... vad jag kom fram till hittar ni nedan. Hade väl i och för sig lika gärna kunnat vända mig om, men den här texten och videon får mig att må bra också. Allt ordnar sig, det är i alla fall vad jag vill tro...

För på landet hittar du mig
Jag är uppväxt här, ja hujedamej
För ingen kan ta detta ifrån mig nej,
Här finns inga bekymmer, allt ordnar sig

Working at (erhmm) McDonald's spitting on your (erhmm)... mozarella sticks?

En bloggtitel för alla er som är någorlunda bevandrade i Eminemtexter... =) En kär kollega till mig sa nyligen att man borde göra en dokumentär om att jobba på McDonald's, ingen dum idé faktiskt. Jag har inte jobbat där länge och ändå har man varit med om både den ena och den andra skumma episoden. En litet smakprov på mitt liv på donken sen maj. Smaklig måltid!

- Blivit utskälld av en 70-åring för att ketchupkopparna var slut (i lager!)
- Blivit raggad på (av nyktra och mindre nyktra), och man trodde att kvart i två ragget var B!?
- Fått frågan Kan du komma ut när maten är färdig? minst 100 gånger när man har kö til dörren under lunchruschen. Eeh? Say what?
- Blivit skälld på av x antal personer, flest småbarnsföräldrar och gamla tanter.
- Fått min kassaskärm lossliten och kortläsaren snodd av ett argt fyllo.

Ja, listan kan göras lång men tänkte nu gå och umgås med min sambo som varit borta under helgen.

Låter istället Afasi & Filthy få orda lite om arbetsmarknaden...

Allting kommer lösas och bli bättre igen
Om du har pengar i fickan eller ett ess i din ärm
Och vi tror vi strävar mot samma mål
Men när man tittar på dig är det bara all you!

Eller så jobbar man svart japp mellan morgon och natt
Kanske till och med kvällar och helger med massa tur kan man få sej en rast
Man ska väl inte klaga antar jag för vårt land är ju tryggt
Aldrig krig, knappt nån svält - men fan inget anställningsskydd

Danstermin ht 08

På måndag börjar dansterminen igen, i vilket fall för min egen del. Ska bli grymt roligt att dansa för Victoria igen och när paniken väl har lagt sig så ska det bli roligt med min egen klass också. =) Är bara ute i sista minuten just. Men det löser sig... he he. Ska börja dansa ragga också! Rooligt!
Inatt blir det dock jobb på donken, likaså imorrn natt.
Nåväl, här kommer lite inspiration inför den kommande dansterminen, allt, såklart, i streetens tecken =)

I don't care what nobody say
I'ma be me

Everything's gonna be alright

Sitter och är sådär lite lagom nostalgisk. Lyssnar på gamla låtar och bildgooglar lite... I mitt knä ligger Wilhelmina och kurrar, tittar bakom mig och finner Idun halvsovandes på linneskåpet. Tack små katter, you saved my life.

Now hush, little baby, don't you cry
Everything's gonna be alright.
Stiffen that upper lip up, little lady, I told ya
Daddy's here to hold ya, through the night.
I know mommy's not here right now, and we don't know why
We feel how we feel inside.
It may seem a little crazy, pretty baby
But I promise, mama's gon be alright.

Motti med fläsk och Purala finngård

Purala

Varit hemma i Värmland en liten sväng. Dagarna jag varit hemma denna sommar kan lätt räknas… =( That sucks. Får ont i magen och ångest vid blotta tanken av att jobba. Inte på båda, men det ena i alla fall. Vill inge mer. Vill verkligen, verkligen ha semester. Eller någonting annat. Samtidigt som det skrämmer mig att flytta från Falun så är det väl det som ska till. Snart ska vi säga upp lägenheten och bara det blir man ju livrädd av. I alla fall om man heter Marica. Marcus tar det hela med ro och ser fram emot flytten. Läskigt som fan.

Igår var vi, hur som helst, upp till Purala finngård och åt motti med fläsk. Traditionell värmländsk rätt som serveras med lingon och lingondricka och smakar, tro det eller ej, väldigt gott! Underhöll gjorde en norsk artist – Roy Lönnhöjden(?). Med sig hade han en tjej, Trinne, som spelade nyckelharpa. Det var riktigt, riktigt bra!
Även om nu hus från 1809 inte har någon direkt imponerande isolering så lyckades jag överleva några timmar uppe i skogen ändå. För en liten stund denna sommar fick jag ju faktiskt vara hemma...

Open Jam 2008

I löövs it!
Kan ni förstå att vi koreograferade och övade in den här på typ två dagar?
Här är hur som helst premiären för duon Marica och Victoria! =)



Och vår mycket talangfulle vän Niklas med sin koreografi till With You. Melting, melting... =)
Dansa! i Falun just won't be the same.

Behov?

Jag behöver semester. En dag ledigt per vecka i en månads tid? When will this end...? Delvis är det mitt eget fel, men mitt psyke och samvete måste vara med och bestämma också. Taking a bullet for the team där tillvaron faktiskt är human.

Tillägnat mina McD-kollegor!

Detta inlägg vill jag tillägna några som antagligen aldrig kommer läsa detta (men undantag från någon/några enstaka) även om jag önskar att alla kunde göra det - nämligen mina McDonaldskollegor.

När jag går till jobbet, tänker jag då: Ååh, vad roligt det ska bli att slita som ett as i nio timmar och få utskällning av gäster för att ketchupkopparna är slut i lager och de måste använda små lock istället? Eller tänker jag: Guuud, vad jag önskar att jag aldrig sagt upp mig från mitt gamla jobb för att börja här...?
Vet ni vad, svaret är i alla scenarion - nej. Vet ni varför? För att när jag kommer till jobbet, istället för att spontant titta på klockan och undra hur jag ska överleva dagen, så blir jag istället så glad att jag får träffa er alla! Ni är alla underbara, roliga människor, och jag blir nästan rörd när jag tänker på hur mycket vi ställer upp för varandra där. För om vi medarbetare inte bryr oss om, stöttar och uppmuntrar varandra, vilka ska då göra det? Tack för att det är alltid någon som bryr sig om en när man är nära gråten mitt i lunchruschen och alla verkar tro att vi som jobbar där är robotar utan känslor som man kan behandla hur som helst. Tack för att ni blir upprörda å mina vägnar när någon behandlar mig illa. Tack för allas solidaritet gentemot varandra! Det är verkligen för er och för pengarna jag jobbar...

Jag har inte jobbat här länge, men mer sammanhållning har jag aldrig upplevt tidigare! Även om, som sagt, inte många av er kommer att läsa det här så hoppas jag att ni vet att jag alltid ställer upp för er, oavsett vad det än må gälla! I got your back... =)
Låt er inte trampas på, för ni är värda så mycket bättre! Bättre kollegor och vänner kan man verkligen inte få! Hoppas innerligt, innerligt, att ni alla vet det!

Lots of lööööv//En sentimental Marica på fredagskvällen...

...igen.

Just nu är lusten att bara strunta i allt och dra iväg så totalt överväldigande att det ger mig krupp. Men jag har något som heter A N S V A R. Ansvar för jobb, ansvar för räkningar, lägenhet, katter, och som den skötsamma flickan jag är och alltid har varit, så kommer jag att ta mitt ansvar, genomföra mina plikter och försöka kväva min ångest tills jag står där, totalt bortprioriterad av mig själv. Igen. För det är det jag gör och alltid varit bra på. Varför? Tyckte liksom att jag var på väg framåt, uppåt, men någonstans på vägen stagnerade det hela och det känns som att jag är tillbaka där jag började. Igen.

Jobb vs ledighet?

Är det inte meningen att man ska ha mer roligt när man är ledig än när man är på jobbet? Mitt liv är förvirrande ibland. =/

23,5-årskris

Jag ska vara helt ärlig med er nu: Jag tycker att mitt liv just nu är vääääldigt tråkigt.
Känns som att det händer så mycket i alla andras liv, folk gifter sig, skaffar hus och barn, många har påbörjat sin utbildning och vissa till och med gått färdigt och fått jobb! Andra är ute och reser och tycks aldrig komma hem igen... Then what about me? Jag jobbar och uppehåller mig här i Falun. Existerar bara för att. Det är väl mitt eget fel att mitt liv är så tråkigt just nu, men all den här tråkigheten gör att jag inte vill göra något heller. Har jag lust att spara pengar och åka utomlands? Nej. (Visst vore det väl roligt, men är jag motiverad? Nej.) Har jag lust att försaka min karriär för hus och barn nu? Nej. (Plus att det ju faktiskt finns en till som har saker att säga om det...) Har jag lust att vänta ett år för att sedan plugga i sex år? Nej. (Vill börja nu! Allra helst ifjol...)
Ni ser, helt omotiverad. Känns bara som att mitt liv är på paus, och har varit det en tid nu...

JAG ÄR UTTRÅKAD! Börjar tvivla på att det ens finns en play-knapp längre...

Kiss me again

Nu är det snart två år sedan jag och Marcus träffades... (och således också två år sedan Felix döptes, Malin fyllde år, Bengt fyllde 50 och jag hade sönder Sandras byxor... intensiv dag minsann) en sommar som var totalt olik den här egentligen. Då: Sommarlov, soligt, fest varje helg. Nu: Jobb, kasst väder, jobb varje helg. Men, men, jag är inte bitter (försöker jag intala mig, är bara grymt avundsjuk på alla de som är lediga och hemma i Värmland). Önskar liksom att det fanns fler tillfällen denna sommar att ha sönder byxor och sånt (men helst mina egna denna gång). =) Har haft uppslag till hur många bra bloggar som helst på sistone, men det har liksom inte blivit av, så nu producerar jag istället en helkass sådan vars enda väsentliga innehåll kommer nedan. Hörde en sådan bra låt på radion nämligen... Ben's Brother - Stuttering. I lööövs it, som A-K skulle säga =)

So kiss me again, 'cause only you can stop this st-st-st-st-stuttering

WWWD?

In times of trouble, you must ask your self: What would Wallmar do?

Wallmar blames the pope. Alla situationer. Alla problem.

Så svaret är enkelt, vems fel är det att Sverige förlorade matchen? Var det deras laid back-inställning, var det gnabb mellan grabbarna? Nej, låt oss fråga Wallmar, och Wallmar säger...

yepp, you've guessed it - felet är påvens.

(Seriöst, jag kläcker ur mig såhär smarta grejer, och jag är inte ens full... jag måste vara ett geni)

I won't hesitate no more...

Hörde Jason Mraz uppträda live på nåt sent program och kunde verkligen inte slita mig från TVn. Jag kan inte med ord beskriva hur bra jag tycker att den här låten är, och stämmorna sen... man blir ju kär bara av att lyssna på den. Bra text + underbara stämmor + skön musik = lycka.
Så här kommer den - I'm Yours



So I won't hesitate no more, no more
It cannot wait I'm sure
There's no need to complicate
Our time is short
This is our fate, I'm yours...

Jag är, helt ärligt, inte så smart!

Alltså, jag är inte så smart... och speciellt inte så smart som vissa tycks tro att jag är. Det är lite oroväckande då det ibland ger mig en liten släng av hybris.
Men först kanske jag måste förklara, vet inte om jag sagt att jag valt att skjuta på skolan ett år till eftersom jag och Marcus vill ha lite tid att göra något roligt efter att han är klar med SIN utbildning innan jag påbörjar min långa. Saken är den att jag börjar bli osäker... låt säga att jag väl kommer in på veterinärutbildningen, kommer jag att klara av den? Som jag sa ovan, jag är verkligen inte så smart som jag ibland får cred för. Så börjar jag en utbildning som ger mig skyhöga skulder som jag inte kan fullfölja för att jag är för dum. Inte bra, inte bra. Mitt alternativ - djursukvårdare då? Ja, förutom att det är kass lön, kommer jag inte alltid stå där som ett fån och avundas veterinärerna för att de får göra det jag en gång verkligen ville? Kommer jag bli bitter? Bitter och fattig... jag vet ju inte ens om veterinäryrket passar mig till 100 %! Hur vet man sånt innan? 6 år är lååång tid och många kurser att klara av för någon som inte ens är särskilt smart. =( Vad göra?
Just nu har jag ångest för att jag ska till ett jobb jag inte kan hantera till fullo (eftersom jag bara jobbat 3 gånger innan...) och jag har framtidsångest och beslutsångest och jag vill bara äta choklad (trots att jag och Victoria nu officiellt jobbar på beachkropparna) i väntan på att Marcus ska komma hem, och jag vill att han kommer hem nuuu! =(

You are one of a kind...

Idag har jag gjort min sista dag på SVEA. Det var för en månad sedan som jag tog ett beslut, ett rationellt sådant, att prioritera min familj framför annat. Jag blev erbjuden ett jobb i Falun istället för Borlänge, inte heltid, inte något jag sysslat med förut, inte garanterat optimalt (men sen när vet man det innan?) men jag valde då att säga upp mig för att kunna få träffa min sambo igen. Jag jobbade eller dansade när han var hemma och han var i skolan när jag var hemma... dyster tillvaro? Ja.
Så även om det finns en liten tanke gömd längst bak i hjärnan som försöker komma underfund med om mitt beslut var rätt eller inte, så ångrar jag ingenting. Jag måste sätta de viktigaste sakerna i mitt liv i första hand, och det är Marcus, Idun, Wilhelmina och Wallmar. Vet ni vad det bästa med det här är? Att jag vet att Marcus gör precis samma sak för mig... 6 år i Slovakien för min skull ser han inte som något hinder. Vi lever ju ändå vårt liv tillsammans och måste ta ansvar och kompromissa för att båda ska kunna LEVA!

Underbara Marcus och underbara katter - vad jag älskar er! (Fastän Wallmar just nu står med huvudet djupt nere i min godispåse...) Tack för att jag får leva ett liv jag förr inte trodde var en realistisk ekvation!

Open Jam final

Ja, igår firade vi alltså Marcus lite extra med lite surpriseparty och utgång! Han trodde att han skulle på en av mina föreställningar, men så var alltså inte fallet. Det blev Sing Star, McDonalds INNAN krogen och dansa, dansa, dansa... =) Gick och la oss halv 3, sedan upp igen 0745 eftersom jag och Victoria skulle vara i Borlänge kl 9. Har haft rep och föreställning hela dagen - Open Jam! Jätteroligt och väldigt, väldigt bra utarbetat och uppstyrt! Alla var underbara, både artister och projektansvariga! Hur kul som helst! Jag och Victoria har haft en hel del att göra på sistone så dansen vi bidrog med koreograferades under två intensiva dagar (onsdag-torsdag) och testades alltså på publik för första gången ikväll, och den verkade helt klart uppskattad! Många som kom fram och komplimenterade! Det gillar vi! Många andra riktigt bra bidrag var också med... många nya, högpresterande människor, och några gamla bekanta som man fick se helt nya sidor av. Trevligt, trevligt! =) Film från föreställningen kommer upp på Open Jam-sidan imorrn kväll för de som vill se!

Även om det blev lite sömn och en mycket intensiv dag har jag haft så otroligt roligt! Tack alla för idag! Och speciellt stort tack till min partner in crime - Victoria! Fan, vad roligt vi ska ha framöver! =) "Gigga, gigga, gigga!" Hahaha! Rolig, rolig, ROLIG dag trots diverse eftersläntrande biverkningar från igår ;o)

Nu borde jag kanske sova lite innan jag ska iväg och jobba på McDonalds 00-03, men jag är faktiskt lite för uppspelt för det. Ska nog dock börja med att sminka av mig scensminkningen, så jag inte skrämmer slag på gästerna inatt!

Tack

Jag är inte nog dyster för att lägga ut Gunnar Ehnes - Kvällsböna, men vill såhär innan läggdags rikta ett tack till Livet (ni vet, dit alla ateister vänder sig när de känner stor, överväldigande tacksamhet? Se tidigare inlägg HÄR)

Tack för min underbara familj - "dässa Wall" - motivering överflödig!
Tack för mina tre, fina katter som alla har en varsin väldigt stor (dock lite lätt psykiskt störd) personlighet!
Tack för Marcus som faktisk raserar alla mina illusioner om hur en kille inte KAN vara! (blev det där rätt nu?)
Tack för mitt nya jobb (och tack TACK TACK för mitt nygamla, underbara jobb på Din Sko!)
Tack för alla vänner som hängt kvar genom åren trots avstånd och kommunikationsproblem!
Tack för alla nya roliga vänner jag fått under de senaste åren! (Ni gör världen till en underbar plats att bo! Och det säger inte lite... ;o))

Nu ska jag gå och lägga mig på soffan (är gräsänka och sängen är liksom inte lika lockande längre då... eeh? Hehe) Hur som helst, TV, täcke, katter, det är de tre förutsättningarna som krävs för att jag ska somna. =)

Godnatt!

Another brick in the Marica Wall

Fler amatörfilosofiska funderingar från mig nattetid nu när jag är gräsänka... igen. Denna gång ska jag däremot vara lite mindre kryptisk.
Det är svårt ibland att veta vem man egentligen är, man tror att man vet, man går på som vanligt, tills man i några sekunder av insikt inte riktigt vet vem man är eller hur man hamnde där man är idag. På senare tid har jag blivit mer och mer bekant med mig själv, bekväm och säker, något som känns otroligt skönt, men ibland känns hela världen omkring en helt surrealistisk och man inser att ingenting är beständigt. Inget är beständigt och ingenting kommer att återgå till det normala, eftersom detta normala egentligen inte existerar annat än i människors illusioner.

I ren desperation googlar man sitt eget namn för att få perspektiv på saker, för att kanske, kanske innehåller det stora nätet hemligheter om en själv, hemligheter egentligen totalt förbrogade för en själv.
Det man hittar är en indisk tidningsartikel: Another brick in the Marica wall

En riktig man

En riktig man ska vara musikalisk, prata dialekt och ha hår på bröstet! Just like my own! =) Som för övrigt kommer hem imorrn! Wee!
En annan riktig man kan man nu se på Sing-a-long eller Körslaget - Brolle Jr! ;o) Dock, hans nya rockabillyvåg är bra mycket snyggare än nedan... =)

Min 17-årsdag, för länge länge sedan...

Fortfarande mycket bra låt efter alla år... Fick deras album på min 17-årsdag. Känns som igår på nåt vis.

What Lena Ph said...

Hmm.

Livet kan verkligen vara konstigt emellanåt.

Nu ska jag gå hem och sova.

Vem sa att det var lätt att vara man?

Ok, jag vet att jag är seg, men satt nostalgiskt och lyssnade på låtar från 2006 och hörde för första gången vad Snook faktiskt sjunger i Längst fram i taxin - fan vad bra! =)
Den är bra, förespråkar jämställdhet och ger ett manligt perspektiv på världens förväntningar samtidigt som den är väldigt söt... på nåt sätt. =)



Checka chicks, dom ser när jag rullar upp
Skräddarsydd
Rockar aldrig någon gummisnodd
När jag åker hem ska det vara bakifrån, sittplatsen, dummer!
Jag är ingen karlakarl
Jag må vara ung och dum, men inte den, som är den som knullar runt
Men du väljer ändå att kalla mig mansgris, shut the fuck up och sätt dig längst fram i taxin!

Jag är ingen riddare på vit häst
Ville du ha biceps kan du åka hem (ha det skitfett)
Här är hannen som är sist i kön
Med en överkropp som Mr. Burns
Det är inte någon grekisk diskuskastare
Så vad var det du missuppfattade?
Du betalar taxin
Tack den drar jag av
Hörru du får ha det bra, okej (yeah)

Jag har ingen alfahanne honey, så du får sitta längst fram i taxin
Det är inte lätt å verka manlig, så du får sitta längst fram i taxin
Baby du knullar bra
Du var underbar
Men jag tror det vore bäst om du rullar av

Jag är bara 1,77, och sanningen är: jag tjänar mer pengar på ICA än min rap-karriär
Jag bänkar bara 70 kilo, sanningen är: jag är två sekunder från att va en One-minute-man

Vill du inte lägga dina hundra?
Kan du hoppa av här och smöra för en dörrvakt
Du är snygg och du vet om det
Män är män och män är dumma, för de vill ju bara knulla
Vem sa att det var lätt att vara man?
Lyft upp ringen och sträck upp en hand
Det finns många fler där ute som känner som jag
Så när du hör det här ljudet är det dags att vända blad (yeah)

Jag har ingen alfahane honey, så du får sitta längst fram i taxin
Det är inte lätt å verka manlig, så du får sitta längst fram i taxin

Jag kommer och se ner på dig
Sen när du ligger underst, dummer
Stunden efter det gått är plågsam
Då kan, då kan du rulla av långsamt och göra det bekvämt
För det här är ingen porrfilm
Ta mina byxor du behöver inget korvskinn
Eller string, för det slösar vår dyra tid
Det här är nålen i min symaskin
Ta det lugnt nu gumman jag vill va med dig
Jag vill se dig som Gud skapade dig
Du måste tro på dig själv idag
För jag tänker inte dyka upp i dörren med en ros mellan tänderna
För jag är ingen kos-kille
Måste vi låtsas det
Os-oskar é ingen riktig karl, besviken?
Visst vi kan åka hem men jag sitter bak, ja jag sitter bak (yeah)

Jag är värd bättre!

Nej, jag är verkligen värd någonting MYCKET bättre än det här!

(och då pratar jag verkligen inte om mitt kärleksförhållande, om nu någon trodde det)

Back to my roots

Nej, nej, nej... det ska fan-i-mig dröja innan jag flyttar tillbaka till Fryksdalen. Ja, det är fint, ja, det är här min familj bor och det ställe jag älskar mer än alla andra på jorden, men nej, det ska dröja jävligt länge.

Nåväl, ikväll blir det hockey -heja Färjestad!
Glad Påsk!

Katt bortskänkes

Har aldrig tyckt så lite om Wallmar som jag gör just nu. Han har precis haft sönder min egyptiska parfym - lyckades rädda minimalt som nu finns på botten av en plastask. Inte direkt något jag kan gå till Åhléns och köpa ny imorrn. =(
Man ska inte bry sig om materiella ting men den var verkligen min favorit.

Fräls mig från ondo - jag är kär

Har precis kommit hem från Victoria och Jocke där vi bland annat sett filmen Step Up. Hur kan jag förklara för att ni ska förstå? När jag ser den här scenen känner jag samma sak som när jag är riktigt, riktigt kär! Det är nästan en plågsamt underbar känsla och man önskar nästan att det ska sluta, samtidigt som man vill att det ska fortsätta i all evighet bara för att det är så bra! (Är det några som fortfarande hänger med?) Det här är anledningen till att jag, i Stockholm, orkade jobba heltid och samtidigt träna 16 timmar i veckan. Det här är också anledningen till att jag undvikit dansvärlden medvetet sedan mitt beslut om att lägga ned mina försök till danskarriär... saker som dessa väcker helt enkelt för plågsamt underbara känslor hos mig. Sedan mitt stora inspirationsdalande för några år sedan har jag haft svårt att känna mig motiverad på danslektioner och sällan sett fram emot klasser som förut var så livsnödvändiga - tills jag mötte Victoria, that is. =) Förra terminen var första gången på flera år som dansen känts riktigt rolig och inspirerande. Jag fick dansa det jag ville, och för en jättebra koreograf och kompis dessutom! Ikväll har det dessutom smitts planer som späder på mitt adrenalinrus än mer! =)
Nog pratat nu, just shut up and watch. Jag är kär.

Orientalisk dans, maskerad eller kattskrämma

Köpte förresten en sån här också... (inte en magdansös utan en sjal) inte för att jag kan dansa orientalisk dans... än, men ändå, kunde inte motstå! De är roliga att gå omkring i! Det tycker dock inte katterna kan jag lova, Wilhelmina tassar fortfarande omkring på tå (ahahahahha vad rolig jag är - hon är ju katt! Hon tassar alltid omkring på tå!) =) Och lär jag mig inte dansa så kan jag ju alltid ha den på nästa maskerad... eller nåt.

Marcus håller förresten på att klippa ihop en musikvideo av vår semester (ghaa, han slutar liksom aldrig jobba...) men jag vet inte om jag ska godkänna alla bildval ännu. HMM... (haha, vad suspekt det här låter)

Jag mår bra

Solen skiner, jag är (typ) ledig och lyssnar på Amr Diab på högsta volym! Jag förstår ingenting av vad han sjunger om, men det gör ingenting - Jag mår BRA!
Har i och för sig fått betättat för mig att de flesta låtarna (läs: alla) handlar om kärlek, och det passar väl bra! =)

Nu ska jag gå och spontandansa lite med katterna! (ensam hemma... haha)

Egobilder från Egypten

Här kommer lite bilder från digitalkameran från Egyptenresan. Upptäckte dock att det mest var bilder på mig och Marcus, haha! =) Inga intressanta pyramider eller ökenbilder med andra ord! Nå, här kommer ett litet egoinlägg från mig och Marcus då...

Första semestern ihop... om inte resor hem till Värmeland inkluderas då.

Åker tåg från Falun till Arlanda

Jag och snö. Hoppas vi slipper ses på ett tag.

På McDonalds på Arlanda - Marcus övar in paraplydrink- och partyhattsposen!

I väntan på boarding...

Blek...

Åeeåå flygplan åeeåå flygplan! Luftens hjältar hela dan...

Vår trevliga städare med mycket humor =)

Middag på hotellet

(överlag innehåller bilderna från digitalkameran mest Marcus eller jag som äter på olika ställen.. ha ha!)

Nå, här fikar vi i alla fall... ingen middag denna gång. Sitter på en coffee shop i gamla delen av Hurghada - El Dahar. (Vårt hotell låg för övrigt också i samma stadsdel)

El Dahar, i närheten av bazaren

Röker lite vattenpipa.

Här tog en annan svensk kort på oss - helt gratis! ;o)

Nej, vi rökte inte vattenpipa i flera timmar, även om det är lätt att tro. =) Tidsskillnaden mellan detta och föregående kort är typ 10 minuter.

Från utkanten av hotellstranden överblickandes en fiskehamn.

<3

Resan hem började kl 19 från hotellet, 23.15 från Hurghadas flygplats. Kom till Arlanda kl 5 (som ni ser på bilden). Tåg från Arlanda till Falun kl 10. Framme hemma i Herrhagen kl 13.30. =)

You are a lucky man! ...because you are in Hurghada!

Nu hemkommen efter en vecka i Egyptens Hurghada. Andra gången för min del och jag måste säga jag tycker mycket MYCKET bättre om Egypten efter denna andra resa än min första. Vet inte vad som vad skillnaden egentligen... eller jo, alla roliga människor man träffade, alla roliga upplevelser och all fantastisk historia! Längtar tillbaka... =)

Jag och Marcus åkte alltså den 23 februari och har under veckan spontant åkt på diverse utflykter - vi hade inte planerat någonting innan och det var så skönt! Så ska en riktig semester vara! Bara hoppa på det som kommer ens väg och låter intressant! =) Ska ge er en kortversion av vår vecka för att inte tråka ut er...

Förra måndagen åkte vi på en endagstur till Kairo och såg Gizapyramiderna, sphinxen, Eyptiska Muséet, papyrustillverkning, "parfymfabrik" och världens tredje största bazar! Pyramiderna och Sphinxen var ofattbart stora... när man tittar på videon i efterhand så fattar man knappt att man varit där - storslaget! Vi gick in i den mellersta pyramiden giza - Chefrens pyramid. Det var trångt (klaustrofobimätaren åkte i taket...) och dålig luft. Man fick gå i 90 graders vinkel hela vägen in och ut och den enda källan till nytt syre var den lilla ingången. Men det var coolt och jag är glad att jag gjorde det trots en del betänkligheter med tanke på utrymmet. =) På Egyptiska Muséet fanns mängder och åter mängder av intressanta förmål att se! Tyvärr var vi ju bara i Kairo över dagen så allting genomfördes på minimalt med tid, men hann ändå med att gå in i mumierummet där man kunde beskåda stora kungar och drottningar vid den anmärkningsvärda åldern av 4 000 år. Ramses II hade till och med några vita hårtestar kvar - helt fantastiskt! Vidare skulle vi besöka världes 3e största bazar och detta på 30 minuter! Det var hysteriskt och samtidigt jätteroligt! Förstår inte hur jag lyckades pruta till mig 2 saker på den korta tiden när vi till och med spenderade 5 minuter med att gå vilse i 20 000 000-staden! =) I Kairo träffade man också på många, många hemlösa och uppenbart illa medfarna katter - lika hjärtskärande varje gång! =(

Väl tillbaka i Hurghada spenderade vi vår tid på stranden, i Sakalla, på bazaren, i diverse shoper och pratade med roliga männskor etc. Mycket trevligt! På onsdagen bestämde vi oss för att nästföljande dag åka ut med fyrhjuling i öknen och besöka en beduinby. Första gången jag körde ett motordrivet fordon över huvud taget och det gick bra! Roligt som fan... förutom resan hem genom en bäckmörk öken där fyrhjulingen framför oss saknade bakljus och vi körde i 120 hem. Läskigt, men jag förde oss, hela men inte särskilt rena, till tryggheten igen.

Finns hur mycket mer att berätta men ingen skulle orka läsa hela inlägget då =)

Flygresan hem var det enda med resan som inte var trevligt, men det kan vi ta en annan gång.

Nu ska jag göra mig i ordning för att åka till jobbet. Är gräsänka nu över natten tyvärr när Marcus är i Karlstad. Att nyss ha spenderat en sådan underbar vecka med honom och sedan gå till att bli gräsänka kan aldrig vara hälsosamt. Nåväl, jag kommer inte hem förrän tidigast klockan 22 ikväll och väl hemma då kommer jag nog slockna framför TVn innan jag vet ordet av.

Vi hade förresten systemkamera, digitalkamera och videokamera med... haha, tog lite kort med digitalkameran som jag ska lägga upp lite senare. Systemkamerabilder får ni vänta lite längre på och videon - ja då får ni nog bege er hit till Herrhagen! =)

Här kommer lite bra musik som soundtrack till detta inlägg - me like!

Jobb och förkyld (gud vilken smart rurik)

Om 5 timmar ska jag upp, men kan inte sova.
När ska jag egentligen börja känna mig normal igen? Två veckor har jag jobbat och är helt slut. Jobbar jag kväll och slutar 21,15 är jag inte hemma förrän vid 11. Inte ens om jag somnade och sov hela natten på bussen hem skulle jag kunna sova 8 timmar när jag ska upp 5.30 morgonen efter. Så förlåt min familj och min vänner för att jag inte bloggar/mailar/ringer... jag har ingen tid och ingen ork. Är dödsförkyld och sitter och skriver listor på vad jag måste komma ihåg att göra när jag känner mig piggare och hinner ta itu med saker. Hinner se Marcus som hastigast. I dörren, princip. Imorrn ska jag jobba drygt 10 timmar och på lördag väntar ytterligare en jobbdag... nu när jag har jobb ska jag verkligen inte gnälla, men allt detta nya och mitt illa medfarna allmäntillstånd gör att jag just nu allra helst stannar under täcket.

Ynnes på tôrg i Sunn

Ja, idag var den stora dagen, den stora dagen med Ynnes-konsert på teatertorget i Sunne! Det var roligt, kändes bra… även om jag fick improvisera ihop mina scenkläder igår kväll på grund av ändrade planer. Slutade med att jag såg ut som en korsning mellan en 50-tals pinuppa och Destiny’s Child i videon till Soldier. ;o) Tyvärr glömde jag ta kort, men Fredde både filmade och stod med kameran så bilder/film kommer nog på Coldpoint Media framöver.

Haha, en skum sak… innan konserten var jag tvungen att lämna mitt sällskap för att gå till ICA och när jag gått över vägen i Sunne blev jag fotograferad av ett par killar i en bil!? Det var inte direkt så att jag kunde ha misstolkat heller, de följde mig verkligen kameran! Shit, liksom, paparazzis redan! Vi har inte ens haft vår första spelning än! ;o) Hahaha! Ja, det har varit en rolig dag. Delade ut gratissinglar efteråt och sisådär 50 stycken försvann bara sådär… Marcus signerade med livet som insats! Triple-M gjorde ett bra jobb idag tycker jag! =) (Marica, Marcus och Marcus om ni inte förstod det)

Nu ska jag gå och lösa korsord... I'm such a super star!

Karl Petter - min idol! =)

Alltså, jag borde väl inte skriva det här med tanke på den stora Ynnes-konserten imorrn, (på tôrg i Sunn imôra ve halv två för er som ä i närheta), men Karl Petter är min idol! =)

Året var 2000...

Året var 2000, ett nytt millenium hade inletts, men utan att man märkte någon större förändring från 1900-talet. Gick första året på gymnasiet och var missnöjd med Torsby, skolan, världen... you name it, och jag var missnöjd. Man fick glädjas åt det lilla i vardagen - när man hade en inställd mattelektion, hittade en tia eller såg en riktigt snygg kille på tåget. Nu hände allt detta ytterst sällan... mattelärarna tycktes kärnfriska arbetsnarkomaner, alla höll hårt i sina slantar och den snygga killen på tåget verkade ha grymt oregelbundna vanor. Vet inte riktigt varför just den här killen var så speciell. Han verkade mest arg och, som jag, vara missnöjd med världen. Minns aldrig att jag såg honom le och han satt alltid ensam på tåget. Ungefär som jag. Ändå så orsakade han fjärilar i magen på någon han aldrig pratat med...



Året var 2006, mitt liv stod inför en stor förändring - mitt uppbrott från Stockholm - och jag mådde FINE! Efter några destruktiva år i storstaden där jag, återigen, var missnöjd med det allra mesta, var jag nu tillbaka i Värmland och älskade Torsby, skolan, världen... you name it, och jag älskade det! Den sommaren tog jag igen allt festande jag gått miste om de senaste åren. Denna kväll, sommaren 2006, var inte så annorlunda från de flesta andra lördagkvällar egentligen... det var i alla fall vad jag trodde.
- Eeh, jag vet att det här låter som en klyscha, men jag tycker att jag känner igen dig?
Kommentaren som fick mig att småskratta, inte för att det var en klyscha utan för vad jag kontrade med:
- Kanske från tåget mellan Torsby och Sunne?
Han var äldre än sist, mognare och, som jag, absolut gladare än förra gången vi sågs. Han visade sig inte vara någon Sunnebo som jag trott, utan en mer jordnära lysviking... en lysviking uppvuxen 8 km från mitt barndomshem. Hans härliga värmländska dialekt kunde inte få mig att sluta le... jag var äntligen hemma!



Året var 2008, januari, kallt och snöigt och mörkt. All anledning fanns att vara missnöjd med skolan, livet och världen. Men något var inte som vanligt, inte som det borde, men dock så underbart välkommet. Vem hade anat att hemkänslan jag återfann 2006 skulle bli bestående, oavsett geografisk boplats? Ens hem behöver nämligen inte alltid finnas i en atlas...

Marica och Marcus 1,5 år