Closing in...

Åh, det är så mörkt ute nu... *gulp* Måndagsmigrän har jag i vanlig ordning och kallt är det. Skönt är att dansen har höstlov (fattar inte hur jag ska orka engagera mig i dansen denna vinter... är ju redan tryckande mörkt ute). Nu ska det bli skönt att komma hem till mina älsklingar och få sova bort migränen lite...

Skämtet SL, dödshjälp och storstädning

Så går en helg från vårt liv och kommer aldrig åter. Men andra ord, det är måndag... igen.
Även om jag konstigt nog haft en väldigt trevlig helg så började denna vecka inge vidare.
Upptäckte imorse att jag glömt köpa nytt månadskort (förra gick ut igår), men när jag kommer till det enda stället i Råcksta där man kan köpa SL-kort så tar de bara kontanter. Jay! Men en stress-promenad till Vällingby är ju alltid trevligt en måndagmorgon.
Nå, väl vid centralen missade jag tunnelbanan mot Ropsten med 1 minut och fick stå och vänta 10 minuter på nästa. (Var då redan bra försenad till jobbet)
Som bekant så är det alltid mest folk i första och sista vagnen så jag ställer mig på mitten utav perrongen, men likt förbannnat är det så trångt att man inte har utrymme att andas normalt ens. Vem behöver hålla i sig? Fanns inget utrymme what so ever att ramla på, inte ens om man ville ramla rakt ned.
Sen vill man att folk ska lämna bilen hemma, man inför biltullar och SL gör reklam... men detta idag... hur kan SL ens tro att de ska kunna forsla ännu fler människor till och från jobbet när det ser ut såhär INNAN tullarna införts?
Tiominuterstrafik på Ropsten-Norsborg linjen varje dag under rusningen i ett halvår, sedan trängs man ihop på de få tågen som kommer, om man ens får en plats! Ja, jag säger då det... SL - vilket skämt.
Herregud vilken valuta man får för de där 600 kronorna man spenderar varje månad på ett 30-dagarskort.

Nog om det. Igår såg jag Dokument Utifrån: "Lisettes aktiva liv och död" om dödshjälp. Jag har funderat över det där och måste nog påstå att det är en ganska svår fråga.
Tidvis har jag varit positiv till det hela, men dokumentären igår gav mig lite perspektiv på saker och ting.
Ok, man ligger döende i svåra plågor på sjukhus, man är egentligen mer död än levande och allt man vill är att få gå vidare. Visst tycker jag nog att den hjälpen ska man få som patient. But still... då kommer man till problemet, hur vet man att patienten verkligen VET vad han/hon vill? Nå, det var inte just denna fråga som bekymrade mig igår.
I dokumentären fick man följa en fransk 79-årig kvinna som inte ville bli 80.
Hon var helt frisk och inte deprimerad på något vis. Hon var bara uttråkad utav livet. Kände att det var dags att gå vidare...
Hon ville inte göra det på något drastiskt och våldsamt sätt men det enda hon fruktade var att misslyckas. Så hon sökte sig till en grupp som hade liknande funderingar och fick på så sätt träffa läkaren Philip Nitschke som ger råd i hur man går tillväga och vilka problem som kan uppstå. Det kändes ytterst makabert när man såg dem sitta samlade där som på ett normalt sammanträde medan de pratade om hur man lättast tar död på sig själv.
En man var där istället för sin mamma som var allvarligt sjuk och ville ha denna hjälp. Hur känns det? "Min son, kan du gå på det där mötet istället för mig och ta reda på hur jag lättast tar livet av mig?"
En del utav människorna var sjuka i cancer eller annan sjukdom, och dem kan jag till viss del förstå...
Men resten...
En kvinna fick det verkligen att gå kalla kårar nedför ryggraden på en. Hon var fast besluten om att genomföra självmordet trots att hon inte var sjuk, inte deprimerad samt hade man och barn. Kommentaren "Jag har en make hemma som är helt emot detta, men det har inte han något med att göra..." fick mig nästan att må illa.
Jag kan inte komma ifrån känslan utav att detta är fruktansvärt otacksamt. Hur många i världen finns det inte som älskar livet, som inte vill något hellre än uppleva och utforska livet ytterligare, men som tvingas till sängen och dödsbädden utav en hemsk sjukdom alltför tidigt?
Är det inte hädiskt och rent egoistiskt? "...det har inte han något med att göra".
Jag blir riktigt upprörd när jag sitter här och tänker på hur människor så otacksamt slänger bort sina liv på grund av tristess! "Jag har ingen lust att gå upp på morgonen, för livet är så tråkigt..."
Lisette, som dokumentären handlade om, hävdade prompt att hon inte var deprimerad och skulle bli arg om någon påstod något liknande. Men allvarligt talat, är man så uttråkad utav livet att man väljer att avsluta det 10-20 år för tidigt... och när man säger att det enda man är rädd för är att man ska misslyckas med att ta livet av sig... Ja, då har jag svårt att tro att allt står rätt till. Kanske har jag fel och borde inte uttala mig, men jag har extremt svårt att tro att man tar livet av sig utan anledning.

Huvva... nå, nog om dessa otrevliga ämnena.
Jag har haft en bra helg! Vet inte riktigt varför... Har storstädat lägenheten och sorterat böcker och rensat i bokhyllan, diskat, tvättat. Gick upp halv sju igår morse eftersom jag hade tvättid vid sju och fortsatte sedan städa, dammsuga och skura. Sedan bakade jag scones och vi hade en väldigt mysig söndagsfrukost jag och katterna. ;o)
När allt var klart spenderade jag resten utav söndagen med att läsa. Såg på Parlamentet också.. Johan Glans är så rolig. :oD
Nip/Tuck gick också igår... det är bra, men det har blivit lite väl tragiskt på sistone.

På torsdag åker jag till Falun, vilket ska bli väldigt roligt! Var ju ett tag sedan jag var där, om man inte räknar natten jag sov där efter föreställningarna i Dalhalla. (Bild från föreställning i början utav inlägget :o))

Mmm

Solen skiner... en kopp thé, rostad rasker och en Isfolketbok. Värre fredagar kan man ju ha. :o)

Min torsdag

Åh, typiskt.
Lunch för en timme sedan och jag är redan hungrig.

PAUS

Så, nu har jag ansat mina flätor i en timme och är ännu hungrigare.
Nu vore det trevligt med en kopp thé och en Isfolketbok, men först måste jag ta och jobba lite.

SNART ÄR DET HELG! Wohooo!

Check this out

http://trunks.secondfoundation.org/files/psychic.swf

Coooolt ;o)

Porrstjärnor, japaner och smurfar

De senaste veckorna har jag hunnit med att ta reda på mitt:
Japanska namn - eeh, minns inte...
Porrstjärnenamn - Susy Sextoy (ehum...)
Och nu kommer mitt smurfnamn!
Gav mig själv ett alternativ då jag inte inte direkt föll för "Chesty Smurf" som mitt för- + efternamn resulterade i.
Bara "Marica" blev Fundamentalist Smurf! Hehehe...
Ett annat alternativ resulterade i Ichabod Smurf. How ironic... Nå, någon Ichabod-smurf kommer jag förövrigt aldrig att bli då jag är förevigt trogen Wall-namnet. ;o)
Hemma hos mig bor Fidel Smurf (Wilhelmina) och Jojoba Smurf (Idun) :oD
Jag är tillsammans med Ebola Smurf...
Skulle kunna bygga upp ett helt nytt liv med bara smurfnamn! Yep! Så lyder mina planer om att erövra världen! Mohahahaha! MOHAHAHAHAHAHAHAHA!!!

Ok då, jag erkänner, jag har lite tråkigt just nu... ;o)







Farväl mina vänner, från och med nu känner ni mig som...

Fundamentalistsmurfen

Lost, but not found...

Idag känner jag mig ensammast i världen. Nu vill jag hem till underbara Idun och Wilhelmina.

*piiiip* i *piiiiip* *piiip* *piiiiiip* *piiip*

Ännu en "nu får det va nog-dag". Helvetes jävla telefonförsäljare skaffa er riktiga jobb istället! Jag tycker att jag har varit tålmodig med er eftersom jag själv jobbat med telemarketing en kort period under gymnasiet, så jag vet vilket helvete det är, men nu får det fan i mig va nog.
Idag finns det inga tvivel om vilka beslut jag i framtiden kommer fatta. Nu får det va nog. Kort sagt.

Fördomar, fack, döma, anklaga, nervärdera, lägga sig i.
Jag är extremt irriterad idag och vet egentligen inte varför. Allting är som vanligt. Sitter här och fryser och känner mig nedstämd och omotiverad inför att åka till Täby. Allt är precis som vanligt. Det är nog alla förbannade telefonförsäljare som irriterat mig.
Jag vill bara skita i allting och åka hemhem. Men så gör man inte.
Jag är trött och vill sova.
Wilhelmina verkar alldeles understimulerad trots att jag leker med dem i hur mycket som helst efter jag kommit hem om dagarna. Efter 10 minuter sitter hon där nedanför skafferidörren igen och vill att jag ska ta fram vippan (igen). What to do? Stackars misse.
Wilhelmina hoppade också i toaletten imorse och hon blev inte glad när jag ville skölja av henne. Har nu fina rivmärken på min rygg från när hon smet.

NU vill jag ha ett fint brev med ett positivt innehåll, SEN vill jag ha en superjul, SEN är det ÄNTLIGEN januari.
Jag är så jävla innerligt förbannat trött på det här nu.

Måndagsmigrän

Ibland måste man bara våga säga bestämt nej. Eller om man vill vara övertydlig som tanten i reklamen (var det en tant eller gubbe?): Neeej, nu får det va nog!
(det var nog en gubbe för sedan kommenterar tanten "ja, det får det!". Right? Am I right?)
Som Malin uttryckte det "man måste tänka på sig själv, för det är ingen annan som kommer göra det åt en".

Idag har jag frusit hela dagen och nu börjar migränen komma... aaah, då vet man att det är måndag! *ler*

Sssh! Kom hit! En hemligheeet...

Jag vet, man får inte... vet inte ens om det är lagligt? Eller jo, lagligt är det nog men kanske inte moraliskt korrekt? Vet många i min närhet som skulle slå mig om de visste...
Det är lite förbjudet sådär för att det är så nytt, men ändå inte. Vissa utav mina kompisar skulle få krupp om de visste vad jag helst av allt vill göra nu.
Jag får väl be om ursäkt, men jag kan inte rå för det... om jag viskar, kanske inte fler än nödvändigt behöver få reda på det:

SNART ÄR DET JUUUUL! Hurra hurra! Köpa julklappar, titta på julkalendern, fina julgranar och Klasses julskiva! "Min gris är precis som en hund..." och "Varför blir en råtta aldrig riktigt mätt". Helst skulle jag åka till IKEA redan idag och börja köpa julpynt! Julpynt är mitt knark! Mera julpynt! Julpynt! JULPYNT ge mig... Ni anar inte vilken julkänsla jag fått och jag veet att man inte bör ha det nu. Det är ju trots allt 2 månader, 11 dagar och knappt 10 timmar kvar.... BARA! Hurra hurra snart är det jul!
Och missarna ska få julklapp och kanske ska vi ha en julgran? Då blir dom glada! Men bara med platskulor i förstås! Sen så ska jag tvinga Robin att baka pepparkakor med mig och dricka glögg och äta mandlar. Weeeeeee! Bara 2 månader, 11 dagar, 9 timmar 55 minuter och 45 sekunder kvar... 44, 43, 42, 41, 40... :oD

En schizo-dag

Det var inte såhär det skulle bli. Saker och ting blir aldrig som man tänkt sig och jag tycks aldrig bli nöjd. Jag är så fruktansvärt bra på att romantisera det förgångna att jag aldrig kommer känna mig tillfreds med något någonsin. I praktiken kanske allting är som det ska, men hur hittar man den där känslan som skulle infinna sig?
Jag har dåligt samvete över att jag inte kan vara uppriktigt glad. Jag har dåligt samvete över det mesta just nu.
Är jag så svår att förstå sig på att inte ens jag själv fattar?
Förlåt, förlåt, förlåt.
Och förlåt Marica för att jag inte förstår vad det är du vill att jag ska göra.
Jag saknar Malin och Lina.

Oinbjudna sängkamrater

Jag ska väl inte nämna det uppenbara egentligen, men idag är det freedag! Wohoo!

Igår hade jag balettlektion, vilket inte var alls särskilt illa... tycker om de lektionerna och vi har en väldigt bra lärare. Idag har jag som sagt boogalooklass och SEN ska jag nog hem och avrätta mina mögeldjur (blev inget diskande igår).
På tal om djur, vaknade några gånger inatt igen, men denna gång var det inte bara Wilhelmina som väckte mig. Vaknade i alla fall utav att jag låg på någonting knöligt, drog lite i lakanet, tänkte att det var det som var i oordning, så var dock inte fallet. I halvdvala som man var försökte man butta bort det knöliga men upptäckte efter en stunds ansträning att det var fruktlöst att fortsätta. Det var bara att sträva sig fram till ett ordentligt vaknande för att eliminera orsaken till mitt sömnproblem. Vad jag då fann ut var att Idun (måste vara hon) tydligen har ett litet musförråd i min säng (leksaker that is), UNDER mitt lakan (ok, min säng är inte så jättebäddad så jag är inte förvånad). Hur som helst, var så trött att jag låg intill väggen resten av natten, så fick mössen ta min vanliga plats. :o)

Att arkebusera mögeldjur

Jag är så smart ibland... har sett ett enda avsnitt utav LOST sen det började, och så ser jag sista avsnittet MEN lyckas missa sista 1 ½ minuterna på det sista avsnittet. Jaja, så kan det gå.

Idag är det torsdag och imorrn är det helg! Hurra! Idag är det balett och imorrn är det boogalgoo. Idag ska jag ta och diska och "vårda" min lägenhet litegrann så jag i lugn och ro kan se Idol imorrn utan att mögeldjuren som bosatt sig i diskhon stör mig med sitt skramlande. He he... riktigt så illa kanske det inte är, än. ;o)

Könsopererade häxor

Lite språkövningar såhär på onsdagseftermiddagen innan jag går heeeem! ;o)

På svenska först:
"Tre häxor tittar på tre Swatch klockor. Vilken häxa tittar på vilken Swatch klocka?"

Och sen på engelska:
"Three witches watch three Swatch watches. Which witch watch which Swatch watch?"

Överkursen:
"Tre könsopererade häxor tittar på tre Swatch klockknappar. Vilken könsopererad häxa tittar på vilken Swatch klockknapp?"

"Three switched witches watch three Swatch watch switches. Which switched witch watch which Swatch watch switch."

Säg det snabbt tre gånger... he he

Kommentera mera! :o)

Åh! Ville bara passa på att säga att nu kan alla kommentera min blogg, inte bara de som är medlemmar. (Fann den inställningen precis nu... ehum) So go ahead, just nu får jag nästan bara spam-kommentarer på engelska där de säger att min blogg var speciell och väldigt intressant (hehe) och där jag sedan ombeds att gå in på en sida... (ööh, okej då! Eller nåt)
;o)

Gamlingar och tonåringar

Hur kommer det sig egentligen att gamla människor pratar så långsamt? Nu kanske jag generaliserar... eller kanske inte. Man kanske får stela käkleder när man blir äldre som hindrar en från att prata i normal takt. Dessutom, varför ska de alltid vara så övertydliga? Som om de förutsätter att man inte förstår vad de pratar om...
Oh well, nu är det äntligen onsdag (jaja, jag kanske tjatar, men walk a mile in my shoes och ni skulle också älska onsdagar ;o)) Idag får jag åka hem direkt efter jobbet! Hurra hurra! :o)

Generalisering och fördomar, här kommer det mer.
Igår när jag åkte bussen hem från Sway så satt det två yngre killar snett framför mig, femton år kanske dom var. Fördomsfull som jag är kunde jag genast placera dem i ett visst gymnasievalsfack. (Ehum, jag vet, jag borde verkligen jobba med mina fördomar, men det är så tidsödande för de är så många! ;o)) Hur som helst, vad som fick mig att inse min smutsiga fördomfulla tankegång var att en av killarna frivilligt gick fram och hjälpte en kvinna med barnvagn på bussen. Jag satt nog först helt chockad och sedan blev jag väldigt glad. Det är så trevligt när man som misantrop någon ytterst sällsynt gång blir positivt överraskad utav mänskligheten.

Igår när jag kom hem lekte och gosade jag med katterna nästan hela kvällen. Tänkte att om jag gosade extra mycket med Wilhelmina så skulle jag få sova inatt, men icke :o) Visst är det mysigt när hon kommer och kurrar, men att bli väckt varje natt och ha svårt att somna om efteråt kommer inte inverka särskilt positivt på mitt dagsliv i längden. Bilden är på Wilhelmina då hon bodde hos sin akutfamilj innan hon flyttade hem till mig. Efter att ha sett den bilden fanns det väl egentligen ingen tvekan längre huruvida jag skulle skaffa katt eller inte. :o) Ett val jag aldrig ångrat... fattar inte hur tomt och dystert det var innan. Nu gör jag nästan ingenting än längtar hem ;o)

@ns dag

Idag är det kanelbullens dag! 15 minuter till kanelbullefika! Wohooo!
Sitter här och gläds över att det är tisdag och jag kommer hem tidigt till missarna. :o)
Inatt fick jag sova lite mer tack och lov men Wilhelmina väcker mig fortfarande varje natt och ska gosa. Låter som ett helt litet sågverk... *ler*
Satt och funderade lite på när jag ska ta och åka hem nästa gång... men sen så var det ju det här med Falun också. Hmm... får klura lite mer.
Imorse fick jag ett sådant roligt mail från "Nordea-banken". Bedrövligare formell svenska har jag nog sällan skådat. Det var inte bara formellt bedrövlig utan den var rent allmänt bedrövlig också. Det var knappt så man förstod vad de menade att man skulle göra... he he.

Så, nu är klockan nästan halv! Kanelbulle - here I come! :oD

10 timmar kvar

Det första jag tänker på när jag vaknar på morgonen är: Åh nej, nu är det en hel dag kvar tills jag får sova igen. Normalt? Om tio timmar får jag sova... ghaaaa.

Nu tror ni säkert jag går igenom någon sorts livskris när ni läser detta, men vore det inte roligare om man levde såhär? Ska nog testa några... i smyg sådär. ;o)

För att göra vardagen lite mer spännande och innehållsrik rekommenderas någon - några av nedanstående tips att utövas med jämna mellanrum...

1) Vid lunch, sitt i din parkerade bil med solglasögonen på. Peka på förbipasserande bilar med en hårtork. Se om de saktar in.
Dessvärre äger jag varken bil eller hårtork, och även om jag gjorde det så jobbar jag på platsen gud glömde och här kör inga bilar. Kan ju försöka med Siljabåten... tror ni kaptenen ser mig? Hmm.

2) Sök dig själv via växeln. Försök INTE förställa din röst.
Ok, den var väldigt rolig, men är det inte lite schizovarning att ringa till sig själv i växeln och söka sig själv genom sig själv? Eeeh... I'm lost.

3) När någon ber dig om hjälp, Säg jag delegerar!

4) Varje gång någon ber dig att göra något, fråga om de vill ha pommes frites till det?
Mnjaa... med tanke på min höga tristessrisk vore det inte fördelaktigt för mig att leda in mina tankar på mat oftare än nödvändigt. ;o)

5) Ställ sophinken på skrivbordet med en lapp med texten :Inkorg
Du menar att alla har inte sophinken som inkorg redan?

6) Utveckla en onaturlig skräck för kontorsapparater.
Jag har misstänkt det hela tiden att den där skumma kopiatorn bakom mig är en fanatisk stalker. Han sitter alltid där bakom en och bara tittar. *rysa*

7) Häll koffeinfritt kaffe i kaffeautomaten i tre veckor. När alla har kommit över sitt koffeinberoende, byt till espresso.
Skulle jag? Som icke-kaffe-drickande kaffemaskinsansvarig skulle jag göra något sådant!? My god!
I think I will...

8 ) I minnesfältet på alla dina checkar skriv: För sexuella tjänster

9) Avsluta alla dina meningar med: "I enlighet med profetian."

10) Använd inte punkt
Jag skulle driva migsjälv till vansinne om jag gjorde så. Rut (min lågstadielärare) har minsann satt sina spår.

11) Så ofta som möjligt: hoppa istället för gå.
Som om jag inte tränade ofta nog? Men tjaa... varför inte? Ska utveckla en speciell hoppstil, ta patent på den, och hylla Tiger som min stora förebild.

12) Fråga folk vilket kön de tillhör. Skratta hysteriskt när de har svarat.

13) Specificera att din drive in order är för att "ta med".

14) Sjung med på Operan.

15) Gå på poesiafton och fråga varför dikten saknar rytm.

16) Häng myggnät runt ditt skrivbord. Spela band med djungelljud hela dagarna.
Verklighetsflykt och schizofreni... jojo, listan görs lång. ;o)

17) Fem dagar i förväg talar du om för dina vänner att du inte kan komma på deras fest för att du inte känner för det.

18 ) Be dina arbetskamrater tilltala dig med ditt Gladiatorsnamn, Rock Hard, eller varför inte Snöret......
Hmm, ja, kan ju spendera eftermiddagen med att fundera ut ett passande gladiatornamn först. Trötter? Norpan? Förslag mottages tacksamt.

19) När pengarna kommer ut ur bankomaten, skrik "Jag vann !" , "Jag vann!" "Tredje gången denna veckan!!!"
Ja, självsuggestion passar väl bra in bland de ovanstående symptomen...

20) När du lämnar Skansen, spring till parkeringen skrikandes: "Spring för livet, De har rymt!"
Jag skulle hellre springa ut från Barnens Skansen skrikandes "Sping för livet! Barnen har rymt!" Eller, var det inte ett barnhem man hade där?


Om man, efter jag gått igenom denna lista, konstaterar att jag är psykiskt sjuk och oförmögen att arbeta så får jag ju i alla fall äntligen sova. Det är ju alltid något.