En sak som jag sällan tänker på, men som faktiskt är en verklig sak att fundera på: Om jag och Marcus flyttar tillbaka till nordvärmland någon gång framöver, vem ska man umgås med? Jag känner knappt en enda person där längre ju! Mitt hopp står typ till en av Marcus killkompisar som vi umgicks med i Dalarna som också är från samma ställe, och det är EN person. EN! Hilfe... *smiley med förstummande glosögon* Kommer man tas emot som en utböling eller går det faktiskt att om-lära-känna personer igen hemikring? Vi har ju hela tiden varit "dässa Wall" på andra sidan bron, som om vi var nyinflyttade i Bada trots att mina föräldrar bott där sedan, vad? 60-talet?
Utan. socialt. liv. inte. jag. funka. bra. utan.
Ensam kattant söker... typ.
3 kommentarer:
jag tror det kommer funka utmärkt!:-) men man kan fundera, hur gör man. Vi finns ju i en liten stuga på landet, ivartfall på sommaren. Kram Zandra
*hosthosthost* Brööööl!
Nä, men jag förstår dina tankar. På vischan blir det här med gamla invanda gäng och barndomsvänner mycket tydligare än i en storstad. Och ja, visst är det viktigt med ett umgänge!
Haha ja jag har lite samma problem känner jag, vart jag nu flyttar till hösten... :) Får väl sätta ut en kontaktannons nånstans... "Ensam kattant på 22 bast söker minst lika kattälskade vänninor..."
Tror du man får svar?
Eller så får man sno ihop en kattforumträff :D
Skicka en kommentar