Blocket är roligt på många sätt och vis, men av flera anledningar så gr jag sällan in på Katt-avdelningen där. Det är beklämmande att se hur många katter som skänks bort, omplaceras gång efter gång eller kommer från oseriösa personer. Jag önskar att jag kunde ge alla ett lyckligt, perfekt hem där de blir älskade, behandlade med VÄRDIGHET och omhändertagna. (Detta inkluderar förstås även ID-märkning, vaccinering, FÖRSÄKRING, bra foder och kastrering för katter som inte ska användas i avel). Urk, dessa känslor kommer bli min död.
Någon gång skulle jag vilja att Wallmar fick en cornishkompis också. Var inne på en av mina favorituppfödares hemsida för ett tag sedan och såg en underbar liten hancornish som både jag och Marcus småförälskat oss i. Önskar att jag inte gått in där för den lilla kattungen hemsöker min hjärna upprepade gånger om dagen! Inte tänk, förträng, förträng, förträng. Till och med Marcus för honom på tal lite spontant då och då.
Bion, "Knowing" var bra, men mycket läskigare än jag trott! Jag är lättskrämd och pulsen gick i 120 emellanåt. Stackars Marcus fick handen sönderklämd. Dessutom satt jag bakom en überlång kille som verkligen inte kunde sitta still! För att jag skulle se texten (eller nåt att filmen över huvud taget) fick jag sitta lutad långt över Marcus säte något som säkert kommer resultera i en viss mängd nackstelhet imorgon. Man borde införa längdregler på bion. De där sittkuddarna som brukar finnas såg jag först när jag gick ut efter 2,5 timme. Attans!
Nu ska jag surfa vidare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar