Kan ni förstå att vi låg och sov i huset intill utan att märka nästan nåt??
Den som filmat det här måste bo i vårt hus, av texten att döma. Det som ni ser här är ändå den sidan som kom lindrigast undan...
Väl vald låt.
All around me are familiar faces
Worn out places, worn out faces
Bright and early for the daily races
Going nowhere, going nowhere
Their tears are filling up their glasses
No expression, no expression
Hide my head I want to drown my sorrow
No tomorrow, No tomorrow
//Marica - bearbetar fortfarande det som hänt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar