Efter en ytterst strapatsrik hemresa nådde jag slutligen mitt mål… x antal kattolyckor senare. Stackars krakarna. Väl hemma fick de heller ingen ro eftersom de åkte rakt in i duschen. Idun var INTE glad. Hur som helst, träffade Sohla i Karlstad, hon skulle också med tåget, trevligt med sällskap! Var länge sedan vi sågs… När jag klev av i Bada stod pappa och väntade och märkte först då att Anna Danielsson också var med tåget. Vilken miss… (jag som vanligtvis lyckas pricka in så många kända ansikten som möjligt när jag väl är hemma).
Har nu skickat in min text och nu har mitt sommarlov börjat.
Känns underbart att vara hemma. Visst är det lugnt att bo ensam i lägenhet, och visst är det inte alls alltid så lugnt att vara hem-hemma men…
Var ute och gick med stavar och Gizmo ;o) och det var så otroligt skönt! Det var varmt och jag kunde gå i nära timmen utan att se varken bil eller människa. Det är så… LUGNT. Det händer inte saker här hela tiden, och jag förstår helhjärtat att det kan kännas olidligt tråkigt (herregud, jag har bott här i 19 år), men måste det hända något jämt? Det är bara så skönt när det inte gör det ibland… även om det bara gäller bilar utanför balkongen, tunnelbanetågen eller blåljus.
En väldigt skön promenad, kort sagt.
Imorgon tar Sandra studenten… ojojoj, vad tiden går fort. Två år sedan jag själv stod där och skrålade ”3 SAAA shalallalala!” Ska bli kul imorrn i vilket fall!
Nog nu, nu måst ja gå.
Herrå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar