"Stockholm i mitt hjärta"

Aah, det trodde ni aldrig att jag skulle skriva va? Nej, inte jag heller... och det är väl kanske inte helt sant i och för sig men ändå.

Tack Stockholm som fick mig inse hur mycket gamla hederliga, något insnöade, men ack så underbara Värmland, betyder för mig.
Tack Stockholm som fick mig se skillnaden mellan "känna sig bekväm" och "känna sig hemma" (vad nu den kunskapen kan komma till för nytta)
Tack Stockholm för Idun och Wilhelmina! Mitt liv skulle vara otänkbart utan dem!
Tack Stockholm, för hade jag inte flyttat hit hade jag inte vetat allt det jag vet idag, inte tänkt såsom jag tänker idag och inte handlat så som jag gör idag.

Nej, det här är inte något sorts avskedsbrev till Stockholm, även om det kanske kommer framöver, för det är verkligen inte här jag hör hemma. Det funkar helt enkelt inte...

Det var inte alls det här jag loggade in för att säga. Långt ifrån.
Eller jo, kanske lite... men nu finner jag inte orden jag söker efter.
Det finns så många saker man förväntas göra, förväntas VILJA göra, krav som ställs för att man ska godkännas, och vill man helt enkelt inte genomföra de obligatoriska momenten, då är man en patetiskt loser som inte kan något om livet. Ok, jag överdriver kanske men... eller nej förresten, det gör jag inte. Varför måste man ha lust testa ett annat land när man är 18, 19, 20...? På vilket sätt är det viktigt att veta utantill var närmaste McDonalds ligger i en annan stad i världen? Prestige? Det låter inte ett dugg roligare än fjortisarnas åsikter om att skidkillar som pojkvänner = status.
Visst, självklart vill jag ut och resa, besöka andra städer, länder, världsdelar... men bara för att man inte vill dra det till flyttgränsen behöver man väl inte få höjda ögonbryn? Ja, det vore med all säkerhet roligt och lärorikt att backpacka i Asien, men är man mindre värd för att man inte gjort det och inte planerar in det i närmaste framtiden?
Tyvärr är det nog så i mångas ögon... och det är bara alldeles för patetiskt.

Det här är inte på något sätt ett nedklankande på dem som gör det här! Absolut inte! Hur gärna skulle inte jag vilja resa omkring och se en massa andra länder och kulturer?
Nej, det är för de som ställer kravet på att alla andra måste göra samma sak. Att man måste ha kommit några pinnar upp på deras inbillade prestigelista för att vara en intressant person.
Sen kan jag dock tycka att all den här undgomshysterin är lite överdriven "jag måååste göra det nu innan jag blir vuxen och skaffar sig ett jobb! Sen är det ju för sent!!"
Okeeej, nej tjänstledighet finns det ju inte i Sverige och friår har vi aldrig hört taaalas om.

Vissa tror nog att världen är mycket roligare och mer intressant att se som 18 än som 48
Jag är tveksam. But that's just me.